30 juli 2009

Humlesill

Jag läste en diskussion i Svenska ölfrämjandest forum om humlesill. Eftersom jag läst några sådana recept i Hembryggaren, Svenska hembryggareföreningens tidning, så blev jag intresserad av att testa.

Hembryggaren är för övrigt en tidning jag varmt vill rekomenderar för alla ölintresserade människor. Bli medlem i föreningen för 200:- och få hem 4 kanonfina nummer i brevlådan varje år. Fokus ligger på hembryggning av öl men tidningen innehåller massor av ölrelaterade artiklar; öl i matlagningen, provsmakning av öl, kommande aktiviteter och repotage om tidigare aktiviteter (dock mest i storstäderna).

Nu är det dags att komma till sillen. Det recept jag testat (snott rakt av är ett annat passande uttryck) är taget från Hembryggaren 2006:2, ett annat finns i 2009:1. Receptet kommer ursprunglingen från Skånska Sillaakademien.

8 urvattnade sillfiléer (ca 400g avrunnen inläggningssill på burk)
3 msk grovkrossad kryddpeppar
4 smulade lagerblad
15 krossade enbär
1 tunt skivad rödlök
1 tunt skivad morot

Lag:
1 dl 24% ättika
5 dl bitter eller India Pale Ale (Bedarö Bitter blev mitt val)
300g socker
3 kryddnejlikor
10-15 goda humlekottar. (Utelämnad i sats 2)

Humle är inte det lättaste att få tag på även om
Humlegårdens Ekolager säljer till hugade spekulanter.

Men alla har ju inte som jag humlekottar i frysen så jag gjorde en laddning utan. Där fick det räcka med bäskan från ölen.

Gör så här: Blanda ingredienserna till lagen och koka upp. Det skummar rejält så se upp när det kokar upp. Låt lagen svalna och ta upp humlekottarna om du la i några. Skär sillen i sneda bitar tvärs över. Varva sill, lök, morötter och kryddor i ett lämpligt krus. Häll över den svalnade lagen. Låt inläggningen mogna i kylen i minst två dygn.



Såja. Det var den tråkiga biten. Tog en bra bit av en lördagseftermiddag. Den riktigt tråkiga biten är väntan tills sillen är klar. Jag hade tråkigt i tre dygn. Sen var det dags testa läckerheterna. Det blev två sorters sill, färskpotatis, ägg, gräddfil och gräslök till. Som måltidsdryck blev det en Brandmästare Andréns Törstsläckare från
Dugges, fint ska det va.

Tyvärr blev jag besviken. Jag hade väntat mig en smaksensation. Jag fick vanlig inlagd sill som kunde vara köpt på affären. Det är i och för sig inte fy skam det heller, men ovanstående sill var inte billig och tog en massa tid att göra. Nästa gång köper jag en burk färdig sill och använder ölen till det Gud ämnade den för.

Brandmästare Andréns Törstsläckare är för övrigt en kanonfolköl på 2.8% och passar perfekt de gånger man vill ha en god öl men inte så mycket yrsel. Den är mycket smakrik för att vara en folköl men kan kännas aningens blaskig. Det beror nog mest på att det är svårt att balansera den väl tilltagna humlen med den snålt tilltagna malten. Den blir det fler gånger.

Heineken vs Red seal Ale

Söndagsmiddag i det dahlströmska huset innebar denna dag kycklingfilé med timjansås och ris.

Linda in kycklingfiléer i parmaskiva - ugnsstek på ca 200 grader.
Koka ris och gröna linser (i olika kastruller).
Gör en ljus grundsås (bottenredning), men använd hönsbuljong istället. Addera timjan, soja och aningen basilika efter smak.

Till detta dracks Heineken och Red Seal Ale.

Heineken fick inleda, och det kändes som ett enda stort "jaså". Inget speciellt. Varken bra eller dåligt. Bara "jaså". Ointressant.

Red Seal Ale däremot bjöd på en lång, och relativt stark eftersmak. Enligt Systembolaget passar ölet bra till smakrika rätter - vilket nog denna rätt kan klassificeras som i och med den kraftiga smaken från parmaskinkan, samt den underbara timjansåsen. Red Seal passade perfekt!

Red Seal blev dagens vinnare.

Systembolaget: Heineken | Red Seal Ale

Istället för snacks - rostade kikärtor

Självklart kan man lessna på så väl jordnötter som chipspåsar, eller varför inte invända mot dess onyttighet - ett fräscht alternativ är rostade kikärtor med vitlökssmak.
Nyttigt och gott.

Dagen innan:
Köp okokta kikärtor. Följ anvisningarna på påsen, dvs: blötlägg 7-8 timmar. Koka ca 45 min (det finns färdigkokta att köpa på konserv).

En halvtimme innan:
Stek kikärtorna i en stekpanna tillsammans med olja, salt och vitlök. Rör om hela tiden. Stek ca 10 - 20 minuter beroende på hur hårda du vill ha dem.

Fläder och citron - klar för avsmakning

Jag skrev tidigare ett inlägg som hette Sommaren snaps - fläder och citron. Det har nu blivit dags att tappa upp det.

Resultatet är lyckat. En tydlig citronsmak har övertaget, medan flädern mest finns som en bismak. Passar antagligen bäst ihop med sockerdricka, eller någon läsk med citronkaraktär.

    Mariestads Porter vs Zeunerts Höga Kusten

    Strömming åt vi varje fredag när jag var barn. Varför vet jag inte, förutom att det smakade fantastiskt.

    Jag har denna gång använt det recept jag själv vuxit upp med, samt adderat en extra smakförstärkelse: anjovissmör.

    Färsk strömming | Dill | Salt | Ströbröd | Potatis | Smör | Anjovis

    Ta bort ryggfenan på strömmingen. Rulla alla ovansidor i ströbröd. Lägg dill på insidan. Lägg ihop strömmingarna två och två. Salta. Stek ett par minuter per sida.
    Koka potatis. När de är klara: pressa ut dem med en potatispress.
    Mixa smör och anjovis.

    En förträfflig måltid.

    Anjovissmöret borde naturligtvis ha mixats innan. Inte bara rörts ihop.

    Porter till strömming - kunde det vara något? Den retoriska frågan till trots så var jag skeptisk. Mariestads Porter är otroligt trevlig att njuta av, men som sagt: skulle den passa till strömming? Ja, onekligen gjorde den det. Riktigt, riktigt bra dessutom. I vanliga fall kan få känslan att en lyckad öl är en öl som håller sig i bakgrunden, och låter maten få blomma ut. I detta fall är det annorlunda: ölen tar mycket plats, men låter ändå matens smaker framträda. En given favorit!

    Zeunerts skapelse är en blandning av lageröl och altbier. Relativt smakrik för att röra sig i lagersegmentet, och onekligen passade den bra ihop med fisken. Men, och en stort men: Höga kusten-ölen tappar smak i mötet med maten, vilket inte portern gjorde.

    Zeunerts har skapat en trevlig matöl, men i förhållande till Mariestads skapelse känns den blek. Mariestad är vinnaren.

    Systembolaget: Zeunerts | Mariestad

    Sommarens snaps - fläder och citron

    Ett osäkert kort, men som med allt annat i livet: om man inte testar så får man inga svar. I augusti blir det provsmakning.

    Underbart vacker.

    Vikten av rätt temperatur på ölen

    För ett par veckor sedan smakade vi av gammal julöl, för att se hur smakerna hade utvecklats. Den öl som smakade bäst i vintras visade sig vara totalt smaklös. Problemet låg inte i att smaken försvunnit, utan i att ölen serverades för kall.

    Så till vida det inte rör sig om en ren törstsläckarlager så rekommenderar jag att följa Systembolagets serveringsråd - m.a.o. ska ölen serveras någonstans mellan 8-12 grader. Hellre en grad för varmt, än en grad för kallt.

    Drink på hemgjord snaps

    Tidigare skrev jag om hur man enkelt gör en hemgjord snaps. För att ytterliggare betona snapsens användningsområden, så skulle jag vilja slå ett slag för att använda den i drinkar.

    Vackrast färg om inte annat.

    4 cl Blåbärssnaps | fyll på med Sprite | lite citron.

    Sushi - the easy way

    Sushi känns ibland som en djungel, där ingredienserna är oändliga. I detta recept är de aningen nedbantade, men med nästan samma resultat.

    Mängdläran på högskolan syftade aldrig till detta. Tyvärr.

    Fem sjögräsplattor | 250 g sushiris| 400g oskalade räkor | 100-200 g färsk lax (se till att det varit frysen två dagar innan, för att minska bakterierisken) | en gurka | soya | wasabi
    Följ anvisningarna för riset. Skala räkor. Skär av gurkan så att den blir lika lång som sjögräsplattorna. Gör samma sak med laxen. Skär upp gurkan på längden i fem lika stora delar. Gör samma sak med laxen. Bred ut riset på plattorna. Lägg sedan lax, räkor och gurka i mitten. Vira ihop. Skär upp i drygt centimetertjocka bitar.
    Doppa i den wasabismakande sojan.

    Enkelt och gott. Laxen, räkorna och gurkan kan bytas ut mot exempelvis avocado och banan, men det blir då ungefär lika gott som det låter.

    Zlatopramen Half n' half vs Nils Oscar Rökporter

    Pizza. Denna underbara maträtt som så ofta tillagats helt utan känsla och med mediokra råvaror. Detta är inte en sådan pizza.

    Följ ett vanligt recept för pizzadegen. Byt dock ut ett par deciliter av vetemjölet mot havegryn och grahamsmjöl. Det gör pizzan lite mastigare och mer välsmakande.

    Tomatsåsen görs av 3st färska tomater, 2 msk tomatpure, 1 msk olja, 1 krm salt och 1 krm cayennepeppar. Snitta först ett kryss vid tomatens topp. Koka den sedan i vatten tills skalet släpper. Låt kallna. Skala den. Skär upp den i mindre bitar och koka den tillsammans med olja, tomatpure och kryddorna. När den kokat i ett par minuter kan man bred den på pizzadegen, men allra helst använda en mixer för mindre delar.

    Garnera med mozzarella, kalkonskivor och champinjoner. Strö sedan över riktligt med ost. Grädda i cirka 10 minuter.

    När pizzan är klar - garnera med ruccola.

    Dagens duell står mellan Zlatopramens Half n' half och Nils Oscars rökporter. Den senare känns spontant som en på tok för kraftig öl, men jag har givit mig den på att hitta en porter eller stout som ska passa riktigt bra till husmanskost - denna gång pizza.

    Tyvärr måste jag direkt meddela att Nils Oscars porter inte passade direkt bra till pizzan. Ölen i sig är ju en väldigt smakrik och härlig, men tillsammans med pizzans sötare toner, så kändes det mer som att portern tog över smaken. Tråkigt.

    Zlatopramens öl kändes däremot smaklös efter att ha smakat på rökportern. "Ointressant", kändes som ett passande ord. Dock blev det som så många gånger förr: Mindre smakrik öl passar bra till mat.
    Det skall dock tillagas att när Nils Oscars smaker ebbat ut, så visade det sig att Zlatopramen trots allt är en hygglig öl även som sällskapsdryck.

    Duellvinnaren blev Zlatopramen.

    Systembolaget: Zlatopramen | Nils Oscars rökporter

    Hemgjord snaps

    Att göra egen snaps är otroligt enkelt. Fyll 70% av en flaska med vodka. Tillsätt cirka tre-fyra deciliter med bär. Låt stå i tre-fyra veckor.
    När tre-fyra veckor gått är det bara att sila bort bären.
    Se till att det är färska bär, annars kommer resultatet inte att bli lika lyckat.

    Min mest lyckade snaps innehöll lingon, men det är bara att pröva sig fram. Till slut hittar man den ultimata.

    Fr.v: Blåbär och svartvinbär.

    Primator Premium Dark vs Boddingtons Pub Ale

    Dagens maträtt är helt och hållet en idé av en vän.


    Ser föga inbjudande ut, jag vet. Men den var god.

    2 kycklingfiléer | En halv purjulök | 2 tsk Pesto | 2 dl grädde | 1 dl mjölk | Ett paket färsk pasta

    Stek kycklingfiléer (jag valde att strimla dem) samt purjulök. När kyckling är genomstekt så tillsätt pesto, grädde och mjölk (aldrig någon "matlagningsgrädde", alltid bra råvaror). Koka ihop.
    Koka under tiden upp pastan. När den är nästa färdig så häll ner den i såsen. Låt dem koka ihop i ca en minut.

    Till detta dracks idag Primator och Boddington. Båda dessa är i mina ögon klara favoritöl.

    Boddingtons mjuka och stundtals söta smak passar väl ihop med maten. Trots att Boddington sägs ha en relativt hög beska så är det absolut ingenting som framträder, vilket istället låter matens smaker att blomma ut. Det känns faktiskt som att Boddingtons fungerar lika bra som sällskapsdryck som till en pastasås.

    Primator är definitivt ingen ny bekantskap. Oräkneliga är de gånger som jag njutit av en, men aldrig i samband med en maträtt. Jag måste verkligen säga att jag är positivt överraskad, för Primator är precis lika bra som Boddington. Detta trots att Primators choklad- och käcksmaker klart framträder, så tar de heller inte bort någon av matens smaker, utan snarare kompletterar dem. Oväntat.

    Vinnaren skulle lika gärna kunnat vara båda, men bägaren väger lite över åt Primator.

    Systembolaget: Boddington | Primator

    Carling Premier vs Bedarö Bitter

    På dagens meny stod hemgjorda hamburgare i bröd med avocadoröra. Till detta serverades coleslaw och klyftpotatis. Självklart var det inte bara hamburgare som var hemgjord, utan allt det andra med.

    Guacemale, röd lök och bacon är allt som behövs för en välsmakande hamburgare.

    Recept till coleslaw

    En medelstor morot brukar vara lagom för 3-4 personer.
    Tillsätt vitkål utifrån om du vill lägga betoningen på söt (mer morot) eller frisk (mer vitkål).
    Två skedar turkisk youghurt brukar passa mig, men det är också en smakfråga.
    Salta.

    Recept till avocadoröra

    Mixa två avocados. Tillsätt två msk filmjölk. Salt och vitlök passar bra till.

    Dagens ölmatch stod mellan hypade Bedarö Bitter och en för mig ny bekantskap, Carling Premier.

    Anledningen att jag införskaffade den senare var för att burken utlovade kolsyrepatron, vilket jag tidigare aldrig stött på när det gäller lageröl. När jag tog första klunken kände jag direkt hur en otroligt mjuk och rund smak tog tag i mig.
    - Står det "smooth" på burken, kastade jag ur mig. Svaret var jakande och en underbar känsla fyllde mig. Så otroligt välsmakande lager tror jag mig inte ha druckit, någonsin. Som en lagerguinness - hur dumt det än låter. Funkar precis lika bra till hamburgare som till festligare tillställningar.

    Beska Bedarö Bitter blev på det sättet en otrolig kontrast. Dock inte på ett negativt sätt eftersom Nynäshamns skapelse är en mycket god och smakrik öl, som även den passar helt ok till en maträtt som hamburgare. Tyvärr tenderar den att ta över all smak, vilket blir lite tråkigt. Jag kan tänka mig att den skulle passa bättre om maten varit snäppet smakrikare.

    Som vinnare står Carlings underbara skapelse.

    Systembolaget: Carling | Bedarö Bitter

    Den enkla konsten att göra ett bröd somrigt.


    Självklart är det lika gott med bröd på sommaren, men det kan ibland kännas som att man vill ha det lite somrigare. Så varför inte tillsätta lite soltorkade tomater.
    Ta bara ett grundrecept och tillsätt en hel burk (nettovikt 285 g) när det är dags att blanda i mjölet.
    Glöm inte att hacka upp tomaterna i mindre bitar.

    Tips: Använd oljan som tomaterna ligger i, istället för den traditionella smöret eller rapsoljan.


    Samuel Adams Black lager vs Nils Oscar India Ale

    När jag ska bjuda på kycklingfiléer köper jag alltid hela, färska, kycklingar som jag sedan styckar upp. Detta innebär att det alltid blir så väl klubbor som vingar kvar. Dessa lämpar sig ypperligt som vickning eller som kvällssnacks.

    Dessa är kryddade med grillkrydda, salt och soja. Sedan är det bara att låta ugnen göra sitt.

    Dagens tävling stod mellan Samuel Adams svarta lageröl och Nils Oscars IPA.

    Först ut var lagern som jag tycker är en ytterst trevlig upplevelse när jag nyttjar den som sällskapsdryck. Lättsmält, men ändå smakrik. Enkel på något sätt. Även till kycklingen tycker jag att den gjorde sig väl. Enkelt och gott, även om jag inbillar mig att eftersmaken var relativ kort.

    Nils Oscars skapelse kändes däremor helt fel. Jag vet inte om det var jag som var på fel humör, för både när jag smuttade på ölen som när jag drack den tillsammans med kyckling så tyckte jag att beskan var på tok för stark. Självklart vet jag att detta är karaktäristiskt för en IPA, men faktum kvarstår: det smakde inte gott. Inte dåligt, men inte gott.

    USA blev vinnaren.

    Systembolaget: Nils Oscar India Ale | Samuel Adams Black lager

    Sommardrink på vattenmelon


    I somriga tider kan det vara kul att kunna variera ölen mot en drink. Personligen tycker jag att generellt att läsk är något nödvändigt ont, men som jag helst av allt skulle vilja byta ut.

    Nu har jag testat att helt skippa läsken, och istället helt satsa på vattenmelon.

    Gröp ur en vattenmelon. Mixa innehållet. Sila bort kärnor.
    Kvar blir ett smakrik dryck som lätt kan blandas ut med vodka.

    Detta är en drink som säkerligen passar ännu bättre i alkoholfri variant.


    Paulaner weissbier vs Mariestad Export



    Idag är det en wok som ska tillagas. Personligen är jag av åsikten att det blir godast om man steker varje ingrediens för sig, samt kryddar dem olika. Därför hackade jag upp mina ingredienser i olika skålar, för att kunna steka dem exakt så länge som jag anser vara nödvändigt för att få den perfekta krispigheten.








    Vitkål, paprika, lök, morot och kyckling.













    De ovanstående ingrienserna, fast nu tillsammans med sojaindräkta nudlar (Observera: Kikkomans soja, alltså ingen svampsoja.)

    Ingredienserna stektes och kryddades en efter en. Kryddorna bestod denna gång av cayennepeppar, curry, soja, vitlök och salt. Paprikan valde jag att inte steka alls sedan jag upplever att paprika är så otroligt god i sig själv.

    Maten blev väldigt välsmakande, där varje beståndsdel har sin särprägade smak. Exempelvis var det bara kycklingen som smakade curry, och bara löken som smakade vitlök. Moroten tog däremot inte emot cayennepepparen.













    I denna första match möttes Paulaner som är en veteöl och den klassiska lagerölen Mariestad. Valet av dryck berodde på att Systembolaget rekommenderar den förstnämnda till "heta och asiatiska inslag", medan Mariestad är lämpad för kycklingrätter. När jag i vanliga fall avnjuter öl så tycker jag att en weissbier är ytterst trevlig att smutta på, medan jag ytterst sällan dricker lageröl.

    Paulaner har en markant fruktsmak, vilket är helt förträffligt för en sällskapsdryck, men som helt kolliderar med curryn och chilin från woken. Det känns verkligen inte som att dessa smaker går ihop, alls.

    Mariestad å sin sida visar sig vara väldigt intressant. Från att i mina ögon varit en relativt smaklös öl så anser jag nu att woken släppte fram beskan, och skapade en perfekt symbios.

    Mariestad är helt klart vinnaren!

    Systembolaget: Mariestad | Paulaner

    28 juli 2009

    Introduktion

    Målet med sejdelshoppen.se:s blogg är inte att tipsa om obskyr privatimportad öl eller att bryta ned ölets smaker till dess minsta beståndsdel. Nej, det finns det så många andra som sköter om.


    Denna blogg är tänkt att inspirera i så väl matlagning till att våga testa fler öl, gärna då tillsammans med mat.